Spektakulärt återfinns numera på Spektakulart.se

Jan Lööf: Pelle på planetfärd (2011)
Bonnier Carlsen

I Pelle på planetfärd återser vi Pelle som medverkat i flera av Jan Lööfs böcker, samt karaktärerna från hans Skrotnisse-böcker och -tv-serie. Pelle har tråkigt och bestämmer sej för att hälsa på Nisse och hans son Bertil som, lämpligt nog, just byggt klart en rymdraket. Pelle får i uppdrag att åka upp till Bertil Enstöring, som bosatt sej på en annan planet, och hjälpa honom då Ture Björkman åter nosat reda på var eremiten bor och är på gång att försöka stjäla dennes bok.

Det är svårt att inte charmas av Jan Lööfs alltid lika genomarbetade teckningar. Visst är det som vanligt i hans värld många grabbar och få kvinnor; men det är inte hela världen - han har ju också gjort Matildas katter (2008). Pelle på planetfärd är en lekfull äventyrshistoria, som erbjuder välsmord och friktionsfri läsning och tittning. Egentligen handlar det om kamratskap - om att finnas där för sina vänner.

Ond tro (2010)
Regi: Kristian Petri

På väg hem från en firmafest påträffar Mona en skadad man liggandes på trottoaren. Istället för att ringa efter ambulans eller göra nåt mer logiskt går hon fram och smetar in sej med hans blod. Följande dagar skippar hon jobbet för att istället börja uppföra sej allmänt konstigt och bli besatt av den mördare som härjar i stan.

Ond tro tillhör den typ av film som Roman Polanski (Repulsion har inte helt osannolikt varit en influens till denna film), Luis Buñuel och Alfred Hitchcock alla gjort någon gång, där folk uppför sej konstigt och väldigt få förklaringar ges till vad det egentligen är som händer. Eventuella budskap i eller tankar med Ond tro är i bästa fall väldigt luddiga och går förlorade bland ologiskheter och karaktärernas märkliga beteenden. Filmens styrkor är istället den otäcka, krypande stämningen, Hoyte van Hoytemas fantastiska foto, skådespelarna - Sonja Richter och Jonas Karlsson är båda duktiga - och små snygga, ruggiga detaljer och scener man kan hitta här och var. Foto, atmosfär och en riktigt ruggig katt och råtta-scen får stå för behållningen som ändå finns där - bara man kan släppa kravet på logik en stund.

Amanda Hellberg: Döden på en blek häst
Forum bokförlag

När Maja Grå gör sig redo för en flytt till till England och Oxford för konststudier sammanfaller detta med mordet på hennes sedan länge försvunna mamma. Maja har en förmåga att se och känna mer än andra och hennes förmågor blir starka i hennes nya omgivningar. Mord och ondska finns runt omkring henne och skrämmande syner visar på att allt inte står rätt till. Kommer sanningen hinna visa sig för Maja innan fler blir skadade? Vem är en vän? En älskad? En fiende? En mördare?

Döden på en blek häst är en spännande, välskriven roman. Den känns aldrig för skrämmande - mer som en lite obehaglig deckare än en skräckroman. Handlingen blir nästan ”för mycket” då historien innehåller både en historia kring en mördad mamma, ett mysterium kring några studenter som tidigare bott i hennes studentrum, en kärlekshistoria, spökerier, med mera. Men på det hela taget, en okej bok.
Anna Öberg

Tittar man i spalten till höger finns nu en länk till en sida där kommande nordiska filmer listas.

Anna Fogelberg: Drakgården
Bogaloffen

Det börjar med elände, och fortsätter med mer elände. Dom föräldralösa barnen Tilia Emilia och Viljam har rymt från en elak mjölnare och dennes familj som behandlade dom illa. Nu hoppas barnen ta sej till ett bättre liv i dom vita bergen i fjärran. Dom erbjuds skjuts av en, tror dom, hjälpsam man. När dom släpps av vid en drakgård förstår dom att dom blivit lurade. Där utnyttjas barnen, både Tilia Emilia och Viljam och andra, som slavar i arbetet på gården, misshandlas och får knappt någon mat. Drakarna hålls inspärrade och missköts. Barnens tillvaro präglas av apati, misstro och bestraffningar.

Som sagt. Mycket elände. Man vill ju bara att barnen ska ha det bra, men dom utsätts för det ena lidandet efter det andra. Och trots förekomsten av drakar, som inte får ett större utrymme förrän senare i boken, saknas sagoskimret från såväl klassiska sagor som dom sedvanliga fantasybokserierna. Man undrar hur länge eländet ska fortsätta - om det ska bli bättre. Och det blir det faktiskt. Tilia Emilias berättelser om dom vita bergen tänder ett hopp hos barnen, och Tilia Emilia och Viljam får nya vänner på gården.

Väntar man sej ett traditionellt fantasyäventyr blir det inte mycket av det, men det är bara till bokens fördel. Om fantasy ibland beskylls för att vara eskapistisk så stämmer det inte på denna bok. I Drakgården skildras såväl grymhet som medmänsklighet på ett uppriktigt sätt. Det är gripande och välskrivet.

För andra gången ska nu Spektakulärt pris delas ut. Priset delas ut i två kategorier: bästa science fiction-roman och bästa långfilm inom science fiction, fantasy och skräck. Nominerade är svenska science fiction-romaner publicerade under 2010 samt svenska långfilmer inom science fiction, fantasy och skräck som hade publik premiär 2010. Vinnaren presenteras i mars och föräras ett diplom samt ett konstverk signerat Sofia Karlström, gjort speciellt för Spektakulärt pris.

Nominerade: Bästa science fiction-roman 2010
Fredrik Bergholm: Loch Obscura (Sivart förlag)
Thomas Bodström: Lobbyisten (Norstedts)
Stefan Casta: Den gröna cirkeln (Opal bokförlag)
Martin Engberg: Stjärnpalatset (Norstedts)
Christer Fuglesang: Rymdresan (Fri Tanke förlag)
Oscar Hjelmgren: De kom från rymdens mörker! (Man av skugga förlag)
Lars Jakobson: Vännerna (Albert Bonniers förlag)
K G Johansson: Googolplex (Wela förlag)
Pebbles Karlsson Ambrose: Bergsstjärnan (PB ord & bild)
Petter Lidbeck: De tusende (Natur & Kultur)
Börje Lindström: Annas dagbok (Alfabeta bokförlag)
Ulf Stark: Tyra och Storgrubblaren (Bonnier Carlsen)
Anastasia Wahl: Klitty - ett rymdäventyr (Vertigo förlag)
Helena Östlund: Flykten från Nova (Wela förlag)

Nominerade: Bästa långfilm inom science fiction, fantasy och skräck
Dragonetti - The ruthless contract killer (regi Jonas Wolcher)
Insane (regi Anders Jacobsson, Tomas Sandquist)
Madness (regi Sonny Laguna, David Liljeblad, Tommy Wiklund)
Ond tro (regi Kristian Petri)
Psalm 21 (regi Fredrik Hiller)
Sektor 236 Tors vrede (regi Björne Hellquist, Robert Pukitis)
Syner (regi Nikolaj Marquez Von Hage)

Spektakulärt pris delas sedan 2010 ut i syfte att uppmärksamma och peppa svenska författare och filmmakare, och visa på den bredd som finns inom svensk fantastisk litteratur och film. Priset för bästa långfilm inom science fiction, fantasy och skräck är nytt för i år.

Återfödelsen (2010), Hugo Liljas zombiekortfilm tillika examensfilm från Dramatiska Institutet ska bli långfilm, rapporterar Filmnyheterna. Filmen utspelar sej i en framtid där människor utnyttjar zombier för diverse oschyssta ändamål.

E.T.A. (2008)
Regi: Henrik B Clausen

Ett transportrymdskepp på lång resa, à la Alien. Piloten fördriver tiden med att dricka kaffe, men har mest tråkigt. Väldigt tråkigt. Plötsligt försvinner strömmen.

E.T.A. är en riktigt snygg datoranimerad kortfilm med en utmärkt twist på slutet. Väl värd att lägga några minuter på.

Filmen kan laddas ner från Junkworks.org.

Jonna Berggren: Isporten del 2 - Trolldräparen
Olika förlag

Jonna Berggrens Isporten slutade med att Johanna och Mads transporterades iväg till Islandet. Dom påbörjar en vandring mot Isstaden men stöter snart på hinder i form av stora stentroll och en mammuthjord som för bort Johanna.

Isporten del 2 är en helt annorlunda historia än del 1 som utspelade sej i vår värld och fokuserade på barnens utanförskap och upptäckandet av att det finns magi och andra världar. Uppföljaren tar plats i en annan värld och blir därmed fantasy av mer traditionellt snitt. Johanna och Mads möter faror i form av olika varelser och vi får veta att Johanna har unika magiska krafter och är ämnad att bli någon sorts frälsare i landet där onda krafter får allt mer makt.

Även om historien är välbekant finns mycket att gilla med Jonna Berggrens fantasyserie. Naturen spelar stor roll - och kopplingen mellan människor och andra djur - och även till synes onda typer kan ha existensberättigande.

The Polar Bear King ("Isbjörnskungen") (1991)
Regi: Ola Salum

Isbjörnskungen är precis som dom andra nordiska sagofilmatiseringarna Reisen til julestjernen (även den regisserad av Ola Salum) och Lumikuningatar en ganska lyckad sådan. Det hela baseras på en norsk folksaga om tre prinsessor boende i kalla norden varav den yngsta stöter på en isbjörn, som egentligen är en prins som för att bli människa igen måste hitta någon som kan älska honom.

Skönheten och odjuret och Isbjörnskungen är varianter av samma saga, men motiven och händelserna är något mer oklara i denna varför den inte engagerar lika mycket. Visuellt och skådespelarmässigt är filmen helt okej. Eftersom filmen är en riktig europudding finns här skådespelare från flera länder; norrmän och tyskar umgås med en ung Maria Bonnevie i rollen som den yngsta prinsessan.

Brennan’s Sacrament (2009)
Regi: Erik Kentta

En berättarröst förklarar att Storbritannien i den nära framtiden efter att man fått någon sorts "religiöst" ledarskap blivit ännu mer av en polisstat med övervakning överallt. Handlingen utspelar sej i ett fängelse där en instängd journalist får hjälp av en vakt för att kunna fly och störta den mordgalna fängelsechefen.

Brennan’s Sacrament är ungefär så typisk en dystopisk historia kan bli. Den finske regissören Erik Kentta, som är utbildad i Storbritannien, har gjort en inte dålig, men medelmåttig, kortfilm som inte erbjuder något nytt.

Filmen på Vimeo.com.

De döda (2003) + De döda 2 - Zombieville (2005)
Regi: Errol Tanriverdi och Anders Carlborg

De döda och uppföljaren De döda 2 - Zombieville är två zombiefilmer i bästa amatörfilmarstil. Handlingen i De döda är föga originell med några unga vuxna som ska bo i ett hus i skogen men råkar reanimera dom döda. Det som ändå gör denna film så underhållande är den underbara karaktären Basse, lika underbart spelad av regissören själv, Anders Carlborg. I slutet står Basse ensam kvar kämpandes mot zombiehorden.

I De döda 2 - Zombieville, som med sina 21 minuter är något längre än ettan, visar det sig att Basse klarade sig. Hans spudlande personlighet är dock ersatt med en dystrare sådan. Han bor själv men har inte vett eller vilja att svara på granntjejens inviter då han inhyst två av sina före detta kompisar, numera blodtörstiga zombier, i ett rum i lägenheten. Självklart rymmer dom och zombieepidemin sprider sej.

Där ettan var en ooriginell och berättarmässigt föga ambitiös historia överraskar tvåan med ett smart manus och en smart vidareutveckling av historien, och ett smart slut (inte helt olikt det i 28 Weeks Later som kom 2007). Bild och ljud är, precis som i ettan, dugligt men inte mer. Budgetbegränsningar gör det också svårt att förmedla att hela stan drabbas av panik och zombier. Som amatörfilmer är De döda-duologin helt okej - mest synd är ändå att Basse underanvänds i uppföljaren.

Karin Tidbeck: Vem är Arvid Pekon?
Man av skugga förlag

"Kvinnan som blir gravid med en ångmaskin. Växeltelefonisten som får sin egen existens motbevisad. En koloni av varelser som imiterar människor. I Karin Tidbecks noveller får vi möta de människor som blir vittnen när verklighetens hinna brister."

Bara baksidestexten är ju underbar i Karin Tidbecks novellsamling Vem är Arvid Pekon? I en lagom tjock bok på 80 sidor ryms åtta surrealistiska, mörka och humoristiska berättelser. Favoriten är Beatrice där en man blir förälskad i ett luftskepp, och en kvinna i en tryckpress. Det hela berättas på ett konstaterande sätt och är mycket underhållande med precis rätt småtorra tonfall. Den igenkännliga men skeva verkligheten återkommer på olika sätt i novellerna. Tant Britas stugby är skriven på ett självbiografiskt och utlämnande sätt, samtidigt som det också är en berättelse om människoliknande varelser som kläcks ur puppor och befolkar ett mindre samhälle under sommaren.

Tänk lite Kafka, lite Bradbury, mycket underhållande.

Ulf Stark: Tyra och Storgrubblaren (2010)
Bonnier Carlsen

Tyra är missnöjd. Pappan tjatar om att hon ska göra läxorna, men det är alldeles för svårt. Och tråkigt. Men vad händer på natten om inte att en liten rymdvarelse kommer in genom fönstret och krymper ner henne. Han tar Tyra med till en annan planet där hon får minnet utraderat och hamnar i en ny familj. På planeten Klotus äter man endast godis och sötsaker, och hela staden där Tyra hamnat är ett stort nöjesfält med berg- och dalbane-transporter och dylika påfund. Här kan man vara glad. Man måste vara glad. Till slut får i alla fall Tyra minnet tillbaka och vill åka hem, men inte innan att hon med sin nyfunne vän Prim först hunnit söka upp Storgrubblaren som ligger bakom allt som sker i denna värld inklusive dom "monstrutser" som hotar dess medborgare.

Ulfs Starks senaste bok delar delar av handling och tematik med till exempel Neil Gaimans Coraline - om flickebarnet som tycker att hennes familj inte uppskattar henne, och som hittar en ny familj där allt verkar bra, men inte är det. Att få det man önskar är kanske inte alltid det bästa, är det budskap man kan hitta bland alla Ulf Starks språkliga fantasier och påhitt. Det är en berättelse med flera lager som tillåter olika tolkningar - förutom att den också är ett småtrevligt äventyr för den yngre läsaren.

Bad Dreams (2006)
Regi: Anneli Gelbard och Fansu Njie

Theo har haft mardrömmar hela livet. Han deltar i ett experiment där man försöker hitta ett botemedel mot mardrömmar, men Theos problem fortsätter och han (och tittaren) vet inte om han är vaken eller befinner sej i en mardröm.

Bad Dreams är en riktigt stämningsfull och otäck rysare med vissa science fiction-inslag (inspelningsbara drömmar). Fotot är snyggt och bidrar tillsammans med den välgjorda, om än på gränsen till överbearbetade, ljudbilden till den läbbiga stämningen.

Mest lästa inlägg:
Oscar Hjelmgren: De kom från rymdens mörker!

Sajter från vilka man surfat hit:
1. http://www.google.se/ /com/
3. http://www.facebook.com/
2. http://sff-i-sverige.blogspot.com/

Vanligaste söktermerna för att hitta hit:
1. spektakulärt
2. strindbergs stjärna
3. den gröna cirkeln

Disco Kung Fu (2002)
Regi: Måns Mårlind och Björn Stein

Visst låter det bra. Kjell Bergqvist som kung fu-mästaren Willy ‘Fastfoot’ Nilsson som måste träna den unge adepten, discomusik och humor i en skön blandning, och Storm-regissörerna Måns Mårlind och Björn Stein bakom rodret. Men, nja. Filmen saknar helt det tempo som dom hongkongfilmer som avses hyllas har. Det är alldeles för lite humor och action - här fås inte ens ett hyfsat träningsmontage. Det ständigt påslagna gula färgfiltret känns bara som ett enkelt trick för att det ska se stiliserat ut. Kjell Bergqvist är visserligen bra, men andra viktiga aktörer inte.

För den som inte redan känner till det, är det i juni dags för science fiction-kongressen Eurocon 2011 i Stockholm. Under dagarna tre, 17-19 juni, vankas det föreläsningar, diskussioner och en massa annat - för mycket för att lista här, så kolla hemsidan. Klara gäster är bland andra författarna Elizabeth Bear och Ian McDonald.

Eurocon 2011.

John Ajvide Lindqvist: Låt de gamla drömmarna dö (2011)
Ordfront förlag

John Ajvide Lindqvists sjätte bok är också hans andra novellsamling. Förutom noveller innehåller boken också en del annat material, som ett sommarpratarprogram från 2006 samt oanvända sketcher från Reuter & Skoog. Sommartexten handlar mycket om Johns tidigare karriär som trollkarl, men ger också en inlick i hans syn på sitt eget författande. Detsamma gör essän, eller talet, Selma is King, där hans högaktan för Selma Lagerlöf (och Stephen King) klargörs. Han skriver att han beundrar författare som kan få läsaren att glömma tid och rum.

Vilket leder oss till John Ajvide Lindqvists eget författande. För till den punkten har han ännu inte nått själv. Det dessa nyss nämnda självreflekterande texter gör är att dom får en att under läsningen bli medveten om hur han själv skriver, vilket blottar både styrkor och svagheter i hans författarskap. Till exempel, förstår man, resulterar hans kontrollbehov i dom myckna vardagliga eller "socialrealistiska" bitar som hans verk består av, och att man som läsare märker av författaren alltför mycket. Det känns som att han har svårt att släppa taget och låta texten flyga iväg på egna vingar. Tydligast blir detta i Ansiktsburk av Erik Pettersson - en berättelse som är menad att visa på humor och självdistans men istället mest upplevs som krampaktig. Samtidigt har han styrkor också - han är till exempel riktigt bra på att skapa medkänsla för karaktärerna.

Bäst blir det när berättelserna faktiskt får ett eget liv och författaren inte märks - vilket också sker i ett par av novellerna. Den novell flest kommer vara intresserade av är nog Låt de gamla drömmarna dö, en sorts epilog till Låt den rätte komma in. Det är, fram till slutet, en fin skildring av kärlek, och ger svaret på vad som hände Oskar och Eli efter att dom steg på det där tåget.

Vad gäller boken Låt de gamla drömmarna dö är den för dom John Ajvide Lindqvist-hängivna en självklarhet, för övriga en stabil blandning av skräcknoveller och författarskapsinblick.

Nils Holgerssons underbara resa (1980)
Regi: Yûji Fukawa med flera

Selfa Lagerlöfs roman om Nils Holgersson har blivit film ett antal gånger. Dels finns en sovjetisk tecknad historia från 1955, dels Kenne Fants tolkning från 1962, och så denna japanska animerade version som först var en tv-serie men som klippts om till långfilm.

En japansk tolkning av något så svenskt som Nils Holgersson underbara resa genom Sverige är såklart intressant. Såvitt jag kan bedöma (det var länge sen jag läste boken) är historien trogen originalet. Grabben Nils Holgersson är otrevlig mot djuren på gården, krymps tillsammans med en hamster ner av liten tomte och åker på resa med tamgåsen Mårten och några vildgäss. Under resan mot Lappland hinner dom jagas av rävar, gå vilse i en stad och vara med om andra äventyrligheter.

Den tecknade stilen är ganska typisk 1980-talsanime, med en del märkliga ljudeffekter som knappast skulle finnas med i en europeisk film. Det är ingen oumbärlig film direkt, men kan nog duga åt dom yngre. Dock finns en riktigt ruggig sekvens när Nils jagas av en staty. Lite Terminator-känsla faktiskt!

Den utmärkta sajten Nordic Fantasy har satt ihop en lista på 18 kommande svenska skräck- och science fiction-filmer. Används med fördel som komplement till Spektakulärts egen lista på aktuella och kommande filmer.

War Dog (1986)
Regi: Björn Carlström och Daniel Hübenbecher

Helvete! War Dog måste slå rekord vad gäller squib-användning. Det är action och våld för hela slanten - 80-talsfilmvåld i koncentrat om man så vill. Filmen är inspelad i Sverige med svenska skådespelare, men alla pratar engelska i vad som ska föreställa USA. En man tror inte på att hans bror dog i Vietnam, och mycket riktigt: brodern lever fortfarande men är del av ett militärt experiment där soldater drogas för att bli ultimata krigsmaskiner. Låter det som Universal Soldier så är det för att det är likt Universal Soldier, men War Dog kom faktiskt nåt år innan. Miljöer och skådespelare är kanske inte hundra procent trovärdiga, men det går inte att förneka att det är mycket och förhållandevis väl fungerande pangpang.

Oscar Hjelmgren: De kom från rymdens mörker! (2010)
Man av skugga förlag

Som b-filmsälskare, främst av science fiction-diton, blir man väldigt glad när man en dag upptäcker något som De kom från rymdens mörker! - en ny, svensk grafisk roman med inspiration från 50- och 60-talens (främst) amerikanska rymdinvasions- och monsterfilmer. Oscar Hjelmgren har tagit essensen ur dessa filmer och mixat ihop till vad jag antar är tänkt att vara den ultimata b-filmen (i tecknad form). Självklart finns här den bredhakade hjälten, en forskare som kan förklara allt som händer, dennes dotter som fattar tycke för hjälten, dödsstrålar, krigsivrande militärer, poliser som först inte tror på hjälten, och sist men inte en minst en armada av rymdskepp ledda av en otäck rymdskurk. Till det kommer ett gigantiskt monster som river ner stan à la Godzilla, King Kong, Mothra med flera. Det enda som egentligen saknas är en kantig robot med blinkande lampor, eller möjligen en 10-12 årig grabb, på något sätt släkt med forskaren och dottern, som får hänga med på äventyret och kanske bli vän med ett monster.

Den genrebekante lär under läsningen hitta ett antal referenser till författare, skådespelare och filmer, men först när man kommer till referenslistan i slutet av boken inser man exakt hur tätt späckat det är med referenser, och att den koll man trodde man hade inte alls var så stor. Jag tvivlar på att det finns många referenslösa kvadratcentimetrar. Men, säjer kanske någon då, vad är poängen med det? Jo, för det första visar det på författarens kärlek till ämnet. För det andra är det inte meningen att dessa filmer ska vara originella - och inte boken heller. Som Johan Wanloo skriver i förordet: "Ett seriealbum där en jättelik ödla river ner hus är för det mesta alltid bättre än ett utan." Boken är en hyllning till dessa ofta fantastisk underhållande berättelser, det är det som är poängen.

Vad gäller teckningarna fyller dom sitt syfte väl. Det man annars kan notera är att författaren valt att både modernisera och driva med den ofta kraftigt manscentrerade attityden i dessa filmer.

Kudos.

Branbomm film, med svenska lågbudgetfilmarna Henric Brandt och Stefan Bommelin bakom rodret, har släppt en bunt av sina filmer på dvd. Här finns till exempel Död vid ankomst, den några år gamla Overkill samt den på denna sida redan recenserade (och uppskattade) Syner. Recensioner bör dyka upp inom någon vecka.

Branbomm film.

Sverige åt svenskarna (1980)
Regi: Per Oscarsson

Nog har Per Oscarsson gjort många bra roller, och några fantastiska, och han verkade vara en hyvens person. Men Sverige åt svenskarna är ett riktigt magplask. Per skrev manus, regisserade och hade fyra roller, alla kungar, i denna film som är en märklig historisk fars om ett antal europeiska kungar som alla vill lägga beslag på Sverige.

Det finns en del dålig film här i världen där "Brasilianska Star Wars", Os Trapalhões na Guerra dos Planetas (1978), är enastående i sin förmåga att frambringa huvudvärk, kroppsliga smärtor och slutligen livströtthet hos tittaren. Men faktum är att Sverige åt svenskarna närmar sej denna nivå. Det är helt enkelt aldrig roligt, trots att det är avsett att vara det. Bara konstigt, förvirrat och plågsamt. Filmens enda positiva egenskaper, om man så vill, är den kavalkad av kändisar som skymtar förbi i mer eller mindre stora roller, ett följe som nog inte ens Åsa Nisse - Wälkom to Knohult kan bräcka. Vad säjs om Björn Skifs, Martin Ljung, Janne Loffe Carlsson, Ernst Günther, Allan Edwall, Kent Andersson, Jarl Borssén, Margaretha Krook, Anders Linder, Christina Lindberg, Tommy Körberg, Bo Svenson, Bert-Åke Varg, med flera.

Jonna Berggren: Isporten
Vilda förlag / Olika förlag

Johanna är i tioårsåldern. En dag börjar en ny kille, Mads, i hennes klass. Johanna har alltid vetat att hon är annorlunda, men inte hur annorlunda. Det visar sej att båda är länkade till ett gammalt folk, Isfolket, som finns i en annan tid (eller om det är en annan dimension). Därifrån kommer farbrorn Ingvar som vaktar porten till Islandet.

Isporten inleder ungdomsfantasyserien Väktaren & Stenarna på ett förtroendeingivande sätt. Visserligen sitter man under hela romanen och väntar på att dom ska komma iväg till Islandet och äventyret börja på riktigt. Lite snopet, eller oväntat, blir det när det får vänta till nästa bok. Inget fel i det, man har bara vant sej vid att fantasyromaner ska följa en viss mall. I vilket fall är Isporten en sympatisk berättelse där författaren tar barnens sida, och boken är precis lagom spännande för läsare i rätt ålder.

Nu finns andra delen i zombieföljetongen The Great Dying att beskåda.

Länk.